Långt, rörig och massa knasiga saker.

Jag har vetat ett bra tag att några jag känner eller känt rättare sagt läser min blogg. Vissa utav dessa personer har sagt och säger fortfarande att de inte vill ha något med mig att göra, även om det inte var jag som gjorde de något, utan de som gjorde mig något. Jag tycker det är lite humor hur någon som absolut inte vill ha något med mig att göra kan sitta och läsa vissa utav mina tankar som jag skriver ut här. 

Vill ni inte ha något med mig att göra? Läs inte min blogg? Prata inte med mig om ni absolut inte måste? hur svårt kan det vara egentligen? 

Men jag antar att de som läser och vet vem jag är personligen inte säger sanningen heller. Det är nog så att dom måste läsa min blogg för att hålla koll på mitt liv, vad jag gör och hur jag mår. Händer det något bra som jag sedan skriver ut så vet jag ganska fort att jag kommer få ett meddelande utav någon av dessa personer, mår jag bra kommer någon utav dessa komma med kränkande kommentarer eller meddelanden av olika slag endast för att försöka få mig att må psykiskt dåligt. 

Enligt vissa utav dessa så får jag inte prata med mina vänner eller föräldrar om vad som händer i mitt liv, för det är tydligen att "skvallra".  Men bara för att jag pratar med mina föräldrar så betyder inte det att jag skvallrar. Om jag säger något jag lovat att inte berätta så "skvallrar" jag! Men har något gjort något mot mig, eller om jag gjort något mot någon annan och jag berättar det för mina föräldrar för att kunna prata om det så är inte det att skvallra.

För er som inte vet så har jag en nära relation med mina föräldrar och är verkligen jätte glad över det, finns inget värre än att ljuga eller hålla saker hemligt för de personer man verkligen behöver ha nära och som i stort sätt alltid är i närheten.

Nu i min ålder så räknas vi till vuxna och vi kan stå på våra egna ben, har vi problem så ska vi kunna lösa det mesta själva utan att någon sak lägga sig i. Vi ska kunna vara goda medmänniskor även om någon gjort något som inte går att förlåta. Detta är JÄVLIGT svårt tro mig, jag hade två vänner, (eller jag trodde jag hade det) som gjorde något mot mig som jag aldrig kommer förlåta dom för! Jag hatar dom för det dom gjort, men det är ändå jag som ska måsta låtsas som att allt är bra och vara trevlig. Nu är jag inte det, inte mot dessa. Jag har gett dom fler chanser än vad jag kan räkna och dom har svikit mig varje gång, de flesta som jag umgås med vet om detta och de flesta förstår även varför jag inte är trevlig mot dessa människor. 

Nu tillbaka till saken, Bara för att vi räknas som vuxna och ska kunna klara saker själv betyder det inte att vi inte ska få prata med våra vänner eller familjemedlemmar! Hur ska en människa kunna överleva all skit som man får under ett liv om man inte får prata med någon? Man kan klarar av sakerna själv, lösa saker mellan varandra utan att massa ska lägga sig i, men ALLA behöver även en vän, ett syskon, en släkting, vem som helst egentligen, bara man får prata med någon annan. Hur ska man annars kunna lösa något om man inte kan prata om det med någon utomstående? Man kanske behöver ett par andra ögon för att kunna lösa röran. 

Jag tycker det känns för jävligt då människor säger att jag inte får prata om saker som dom gjort mot mig, men att det är helt okej för dom som gjort det att berätta för andra? finns ingen logik i detta! varför ska dom få prata om det men inte jag? 

Nu är jag en sån som inte riktigt gör som alla säger att jag ska för att det ska passa dom. Jag gör det som jag tycker är bäst för alla, jag säger vad jag tycker och det står jag även för! Varken säger eller gör saker jag sedan skulle ångra, vad ger det att till exempel, ligga med din bästa väns kille, om man sedan ska leva resten utav livet med att ångra detta? Då tycker jag att det är bättre att låta bli och ligga med den killen man har ett förhållande med, eller ta en kille som är singel om man själv inte har ett förhållande, eller låta bli överhuvudtaget! Nä om jag är på väg att göra något dumt jag sedan vet att jag kommer ångra så gör jag det inte. 

Nu blev detta ett väldigt långt och ganska rörigt inlägg förstår ifall typ ingen läser detta men behövde få skriva av mig lite, en bild hamnade även där i mitten, mest för att detta inlägg inte skulle vara så tråkigt. 

Godnatt mina kära och okära läsare, skriver någon annan gång då jag har tid. Puss på er!